Solen skiner igen

Nu skiner solen igen-både inne och ute! Allt damm virvlar omkring i solstrålarna-men vad gör det?
När man kan vara ute och njuta av livet i solen!
Dottern har repat sig bra-hon börjar komma tillbaka till de vanliga rutinerna-så himla skönt...
Nu ser vi framåt mot ljusare tider!

Fredag

Igår var vi på återbesök på sjukhuset-njurfunktionsvärdena hade sjunkit något,men även blodvärdet och vikt... En hästkur med kortison sattes in direkt ochdet kan jag säga-när kvällen kom så var dottern som vanligt nästan! Vilken lycka! Nu ska hon äta den här hästkuren en vecka-sen återbesök på sjukhuset-och förhoppningsvis har allt börjat återgå till det normala då, då blir det nedtrappning av kortison.
Idag fredag-känns fantastiskt! Jag har inte jobbat mycket alls på sista tiden-av förklarliga skäl-men till veckan ska jag kunna komma igång på riktigt igen-fantastiskt även det!

Njurinflammation

Igår ringde njurläkaren från Uppsala...Jag slutade nog andas en stund när han sa att svar på första provet kommit.Det visade sig vara alvedon som var boven-en trolig virusinfektion från början som reagerade mot alvedonet och gjorde en inflammation i njurarna...Som jag skrivit förut så är det ytterst ovanligt-mindre än 1 på 10000 drabbas-men det händer! Så idag blir det sjukhuset och kortison och andra mediciner-så inom 2 veckor ska hon vara återställd... Kroppen läker ut det själv men då tar det 4 månader ungefär och jag skulle tro att då är det tufft att återhämta sig.
Tänk att det kunde gå så bra allting-jag är otroligt tacksam och tänker på alla som inte får det positiva beskedet utan har en livsång kamp framför sig..
Nu skiner solen även i mitt hjärta igen och inte bara på bild-tacksamheten känner faktiskt inga gränser <3

Hemkomst

I går kom hon då hem min fina. Jag tror jag fick en liten chock när jag såg henne, jag trodde nog hon skulle vara piggare, men med blodbrist njursvikt och med en liten blödning i njuren så är det nog svårt att vara pigg... Ingen behandling överhuvudtaget har satts in på henne-inte förrän de har svaret på prover och vet vad de ska göra. I morgon går resan till sjukhuset igen för nya provtagningar-och jag hoppas hoppas att värdena har sjunkit.
Igår åkte jag till en annan affär för att handla, bara av den enkla orsaken att jag inte orkar med frågor och att stå och prata om henne på affären, jag har inga som helst problem att prata om allting i vanliga fall, men med människor som inte ens vet vem hon är och egentligen inte bryr sig utan bara är nyfikna så orkar jag bara inte.
Jag hade en kund igår som berättade att under tiden hon var sjuk så kom människor fram till hennes barn och beklagade att sjukdomen tagit om och många andra saker som överhuvudtaget inte var sanna.Om man bryr sig och vill veta så är det bättre att höra av sig och fråga själv, i stället för att spekulera och lyssna på skvaller.

Lite mer positiva tankar

Idag gjordes njurbiopsin-å njurspecialisten tyckte att njurarna såg friska å fina ut,ingen njurcysta som jag fasat för (en släktsjukdom som är ärftlig) skönt! Dock skulle alla svarsprover ta ca 2 veckor att få-men i efterhand kanske man får utesluta saker som kan vara fel. Läkaren sade med att det kunde vara så att en vanlig alvedon kunde ha utlöst det hela-kroppen kan få en allergisk reaktion och inflammera njurar (mycket ovanligt-mindre än en på 10 000) men han hade sett det förut och kunde inte utesluta det. Om det visar sig att det är så så kommer hon att behandlas med kortison. Men proverna får utvisa.
Men ni som har barn-tänk på om det är riktigt nödvändigt att ge barnen eller själva värktabletter som har biverkningar som ingen tänker på...Jag har alltid varit en motståndare av tabletter-men har själv gett barnen alvedon när de är sjuka-kommer dock ALDRIG att göra det igen-oavsett resultat på proven!
I natt hoppas jag på lite bättre sömn och inga mardrömmar <3

Funderingar

Oj vad man funderar mycket när inte allt är som det ska...Natten har varit en enda lång mardröm-svårt att sova å när jag äntligen somnat så kommer stressdrömmarna och jag vaknar.
Idag ligger min fina på operationsbordet å ska göra njurbiopsi,hoppas allt går bra för henne... Sen kommer nästa mardröm-vad blir det för svar på proverna? Det kommer att ta ett par dagar att få svar-och även om vi kommer att vänta på svaren så kommer vi även att våndas inför vad svaren visar, i ett sånt här läge flyger det så mycke tankar å funderingar så man blir nästan rädd för sig själv emellanåt...
Hur det än blir så får vi utgå därifrån och jobba vidare mot nästa mål-att hon blir frisk.
Många funderingar-säkert ännu fler i hennes lilla huvud...

Vinkar av och ler fast jag gråter

Så for dom då...Till akademiska i Uppsala..Jag blev hemma med djur son och jobb-kanske låter illa era mammaöron men dottern är lika trygg med sin pappa som med mig,och vi bestämde att en av oss var tvungen att vara hemma och ta hand om allt-å det blev jag eftersom jag har jobbet hemma...
Det känns inge vidare detta-ovissheten om vad det är som gör att hon inte är frisk. Den som sett henne sminkad och fixad kan aldrig tro att hon är sjuk,men vi här hemma som ser henne med svarta påsar under ögonen, en likblek hud och med en kropp som tappar vikt varje dag-vi ser att hon är sjuk.
Men nu innan de skulle fara kom de här konstiga försvarstankarna-verkar hon inte piggare? De kanske har gjort en felbedömning bara??
Men så är nog inte fallet-hon har tappat vikt varje dag under de här veckorna och kreatininvärdet har skjutit iväg med raketfart. Fast när läkaren ringde igår efter vårt besök på sjukhuset så hade det stabiliserats-men det är ändå på tok för högt..
Nu ska jag vandra av och an här hemma och invänta resultaten av biopsin, vi bestämde jag och pappan i ett tidigt skede att vi skulle fortsätta med det vi tycker är roligt-för att orka lite mer. Så jag tar min kamera och vandrar ut i skogen mot havet idag-och hoppas på lite sinnesro alla fall en stund...

when nothing else matters

Jag är en mästare på att leva för dagen-händelser i mitt liv har format mig till det... Men man kan aldrig förbereda sig ändå på vad livet erbjuder...Mitt barn har blivit sjuk-svårt sjuk-och på söndag går färden till uppsala för njurbiopsi... Allting började nog i höstas-hon var trött och sov gärna efter skolan-tonårsfasoner trodde vi,men efter nyår kom febern...En feber som aldrig gick över...Tre besök på vårdcentralen och en pencillinkur som var verkningslös, efter det barn på sjukhuset i övik. Dit åker vi nu varje morgon för mängder av provtagningar och det blev en snabb utveckling av det hela-Uppsala söndag,biopsi måndag... Ovissheten är det värsta i det hela-nåt är fel,väldigt fel...Hennes njurar fungerar inte som de ska och varje dag är det sämre värden. Idagsläget spelar egentligen ingenting någon roll-förutom att hon ska bli frisk...
Många gånger tar man allt för givet och tror att inget kan drabba en, men livet vänder fort, det vet jag sen förut...Skulle gärna ta hennes sjukdom om det gick, men livet fungerar inte så. Jag skulle vilja blunda och när jag öppnar ögonen är allt som det ska vara...
Det enda som är viktigt nu är att hon blir frisk. When nothing else matters....

ljusets återkomst

Tänk så fort det går att ljuset återvänder! Nu ser man tydligt både på morgonen och eftermiddagen vilken skillnad det är! Det bästa är att vi har en vår framför oss-och en sommar och en höst! Underbara årstider alla tre! Ljuset är ett måste för mig-under vintermånaderna får man verkligen jaga det,men nu-nu bjuder solen på varma strålar igen-UNDERBART!